Introduktion

En kortfattad bakgrund

[ 1 ] 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Kommentar till Expressens ledare

expressen media

Expressens ledare ”Sätt inte fritids före skolan, Moderaterna” lyckades blåsa nytt liv i en glöd som pyrt på sparlåga ett tag. Det har sedan ”upprorstiden” varit relativt lugnt i fritidshemsdebatten, bortsett från de sedvanliga larmrapporterna om barngruppsstorlekar det vill säga.

En viss tillförsikt har spirat efter att en rad politiska beslut fattats för att försöka komma tillrätta med några av skolreformens stora initiala brister. Som att utelämna fritidshemmen och dess akademiskt utbildade personal. Ett stort förbiseende sprunget ur samma bristfälliga resonemang som Expressens ledarredaktion nu ger uttryck för. Att fritidshemmen skulle vara mindre viktiga än skolan. Att det inte skulle finnas någon korrelation mellan kvaliteten på fritidshemmen och skolresultat. Men det börjar gå upp för allt fler att det faktiskt handlar om samma barn - oavsett vad klockan är - vilket öppnar för många möjligheter.

Utbildningspolitiken har nu backat av detta och andra välgrundade skäl som diskuterats flitigt under de senaste åren. Hur en stor tidning fullkomligt missat den processen är mer än ett mysterium.

Men först, i totalhaveriet finns det, kanske av ren tillfällighet, åtminstone en poäng som ledarredaktionen får helt och hållet rätt.
[Läs mer...]

SKL: Fortsatt negativ utveckling av fritidshemmens förutsättningar

SKL kvalitet fritidshem

Gästskribent

8 april 2015

Kommentera - Läs mer av Fritidspedagogik.se
...men kvalitetsarbete inlett på många håll

Idag presenteras siffror som visar att förutsättningarna för fritidshemmen fortsätter att försämras. Barngrupperna ökar, personaltätheten försämras och utbildningsnivån går ner. Det är inga stora skillnader mellan 2013 och 2014 men situationen har stadigt försämrats under lång tid vilket är mycket problematiskt.

SKL menar att vi måste satsa mer på fritidshemmen! Det handlar dels om de yttre förutsättningarna som måste stärkas (personaltäthet, personalens utbildningsnivå) dels om att det finns en stor potential i fritidshemmens verksamhet som kan ge eleverna såväl en meningsfull fritid, främja elevernas lärande enligt läroplanen och erbjuda en god omsorg då föräldrarna arbetar.

[Läs mer...]

Påtaglig risk för brist på fritidspedagoger

statistik utbildning politik

UKÄ rapport 2015:5 s.35

UKÄ rapport 2015:5 s.35

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har på regeringsuppdrag släppt en prognos för den framtida balansen mellan arbetsmarknadens behov och tillskott av utbildade från högskolan. En information för universitet, högskolor samt blivande studenter om hur den framtida arbetsmarknaden kan te sig för olika yrkesgrupper och hur utbildningar ska dimensioneras.

I denna framtidsanalys hamnar fritidspedagoger fortsatt i kategorin påtaglig risk för underskott. Endast bristen på yrkeslärare bedöms som värre.
Tillskottet av nyutexaminerade fritidspedagoger täcker endast ungefär hälften av behovet.

Positivt är att söktrycket är relativt högt och könsfördelningen påtagligt mer jämställd än andra lärarutbildningar mot yngre barn.
Prognosen fram till 2035 visar på 750 nybörjare per år till utbildningarna, med examensfrekvens avräknad ger det 480 examinerade/år.

Pensionsavgångarna förväntas bli stora eftersom två tredjedelar av arbetskraften idag är 45 år eller äldre. Så tillgången på utbildade fritidspedagoger beräknas minska med 20% under prognosperioden. Samtidigt ökar efterfrågan med 25% eftersom antalet barn inom grundskolan beräknas öka kraftigt.

Det bäddar för ett intressant läge när kraven på verksamheten ökar samtidigt som regeringen inte vill att det ska krävas några större åtgärder eller åtagande av huvudmännen.

Blogga hos Fritidspedagogik.se

Vill du blogga på Fritidspedagogik.se?

Nu startar vi en bloggportal för alla som vill skriva om fritidshem och fritidspedagogik. Du kan vara fritidspedagog, skolledare eller student på lärarhögskolan.

* Du får en egen adress till din blogg enligt formen www.ditt namn.fritidspedagogik.se/

* Du administrerar dina egna inlägg och ansvarar för vad du publicerar

* Bloggarna finns dels i ett ganska avskalat format, men med möjlighet till egen bild/banner, presentation osv. Dels kan du starta eller importera en blogg i Wordpress.

* Du slipper oönskad reklam

* Möjlighet att dela inlägg i sociala medier

Se det som en möjlighet att dela dina tankar med andra genom att börja blogga. Berätta om ett lokalt projekt på ert fritidshem eller dina personliga funderingar kring yrket. Det behöver inte vara långa texter, du lägger själv ribban.

Kontakta oss via vårt Kontaktformulär med namn, arbetsplats/högskola etc samt önskad adress (www.ditt namn.fritidspedagogik.se)

Vi återkommer sedan med vidare uppgifter hur du kommer igång!

Fritidshem och skola i samverkan

Samverkan skola fritidshem

Redan innan fritidshemmet och skolan samordnades fanns en oro över hur formerna för samverkan skulle se ut. I början på 70-talet kom de första utredningarna som tittade mot en samverkan mellan fritidshem och skola. SIA-utredningen (SOU 1974:53) föreslog att fritidspedagoger genom en förändring av ”skolans inre arbete” kunde leda kreativa och praktiska aktiviteter. Det skulle öppna för en pedagogisk miljö med utrymme för sammanhang och förutsättningar för att utveckla såväl kognitiva som praktiska förmågor och förståelse. En annan utredning om barns fritid (SOU 1974:42) föreslog att fritidshemmen på sikt skulle integreras med skolorna. Kanske var detta primärt av ekonomiska intressen då de fristående fritidshemmen ansågs vara för dyra. Förvisso stod fritidshemmen tomma stora delar av dagen men det fanns utrymme för personalen att planera, handla och knyta kontakter med förenings- och kulturliv. Redan efter SIA-utredningen förkom det försök med att integrera verksamheterna.

1979 tillsatte fritidspedagogernas dåvarande fackförbundet, svenska facklärarförbundet, en arbetsgrupp med uppdrag att författa ett ställningstagande i frågan.
[Läs mer...]

Kommentar rörande regeringens besked om förtydligat uppdrag

När utbildningsdepartementet under ledning av Jan Björklund lät meddela att fritidspedagoger inte inkluderats i legitimationsreformen påbörjade Lärarförbundet ett arbete som kom att resultera i ett förslag man kallade ”kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna”. I en kompletterande skrivelse skrev man att ”"Det lärande som sker inom fritidshemmen är ett viktigt bidrag för att öka skolans måluppfyllelse. Fritidshemmens uppdrag när det gäller lärande och utveckling behöver förtydligas och verksamheten bör liksom skolan i övrigt, styras av läroplan med kursplan"”. Syftet med kursplanen var att likställa fritidspedagogik med andra skolämnen och därmed öppna för en legitimering av fritidspedagoger.

Kursplanen motiverades också med skolinspektionens rapport 2010:3 ”"Fritidshemmets uppdrag bör förtydligas i de statliga styrdokumenten särskilt när det gäller lärande- och utvecklingsuppdraget" ”. Från förbundets sida valde man dock i kursplanens förord att kapa meningen och utelämna ”"liksom avseende kraven på en god omsorg. Det är också viktigt att ledningsansvaret tydliggörs."”
[Läs mer...]

Intervju; Jonas Pettersson

intervju

Fritidspedagogik.se har intervjuat fritidspedagogen Jonas Pettersson som är 27 år och verksam fritidspedagog i Göteborg. Han brinner särskilt för skolutveckling och skolpolitiska frågor, framför allt lokalt.
Jonas Pettersson

Jonas Pettersson


Du har startat något som kallas "Fritidspedagoger i Göteborg", vad är det?
Det är en grupp med drivna Fritidspedagoger i Göteborg som mobiliserat sig för att förändra Fritidshemmens situation genom att bemöta politiken som bedrivs lokalt. Fritidshemmen behöver en riktad satsning som ämnar bryta den nedåtgående trenden. Göteborg har lägre andel utbildade fritidspedagoger och lärare i fritidshem och fler barn per pedagoger än rikssnittet. Detta tillsammans med att det på många arbetsplatser är stora barngrupper och otillräcklig planeringstid. Det är något som påverkar fritidspedagogers möjlighet att genomföra sitt pedagogiska uppdrag och slår självklart mot barnen som har rätt till en kvalitativ utbildning. Vi vill vara en del av arbetet för att förändra detta.

Hur kommer det sig att du valde att bli fritidspedagog?
Jag hade egentligen ingen tanke på att blir fritidspedagog förrän i slutet på min utbildning då jag skrev mitt examensarbete. Jag hade innan det vikarierat på flera olika skolor och sett hur annorlunda det kunde se ut på olika fritidshem. Det förvirrade mig, men gav samtidigt hopp om att kunna arbeta med den ingång i barns lärande som intresserade mig mest om jag hittade rätt arbetsplats. När jag sedan, i examensarbetet, inriktade mig på fritidspedagogers yrkesidentitet och olika faktorer som påverkar den blev jag mer intresserad. Jag tror att skolan går miste om en hel pedagogisk arena genom att begränsa fritidspedagogiken, som vi är experter på. Om vi fritidspedagoger kan motivera skolutvecklingen som kan ske bara genom att låta oss arbeta med det vi kan bäst så tror jag att vi är ett framtidsyrke som på sikt får den status den förtjänar.
[Läs mer...]

Fritidshemmets pedagogiska och ekonomiska ledarskap

pedagogisk ledarskap rektor #rektorschatt

”Det pedagogiska ledarskapet vid landets fritidshem fungerar uselt. Bland de 28 kommuner som Skolinspektionen granskade förra året klarade sig bara en kommun från föreläggande. /// Motsvarande siffror för åren 2012 och 2011 - när Skolinspektionens regelbundna tillsyn ägde rum i andra kommuner – var ungefär densamma.”

Det pedagogiska ledarskapet i fritidshem får gång på gång kritik i olika granskningar. Kanske är det inte så konstigt. Idag finns ingen obligatorisk del i rektors utbildning som särskilt berör fritidshemmets uppdrag. Inte heller rörande samverkan med skolan. I ett vidare led saknas ofta kunskap även hos huvudman, vilket jag skrivit om tidigare.Med så bristfällig kunskap om uppdraget, pedagogiken och pedagogen blir frågan – vem ska ta ansvar? Vi ser en verksamhet som går på knäna av flera olika skäl. Ledarskapet (eller frånvaron av) är starkt bidragande. Undantag finns, sägs det.

Jag har lyft frågan om återinförandet av ett eget ledarskap för fritidshemmet. Att stärka det befintliga har inte fungerat och jag ser väldigt lite som talar för förändring.

Jag är inte rektor, men undrar;
[Läs mer...]

Fritidspedagogens yrkesroll - ett resultat av forskning och beprövad erfarenhet!?

Fritidspedagogens yrkesroll forskning

1998 intervjuades Monica Hansen av Lärarförbundet i skriften "Kunskap och kärlek - visioner om läraryrket". Hansen skulle senare samma år doktorera på samverkan mellan lärare och fritidspedagoger. En tämligen viktig avhandling då det hunnit gå ett par år efter fritidshemmen samordnats under skolan. Hansen själv hade jobbat som fritidspedagog i Göteborg när kommunfullmäktige 1981 klubbade igenom "samlad skoldag" för årskurs 1 och 2. Beslutet genomfördes 1985. Hansen egen forskning visar ett tydligt mönster i de konflikter som "oundvikligen tycks uppstå när fritidspedagoger ska samverka med lärare"

De båda yrkeskategorierna har många gemensamma utgångspunkter. Men Hansen fann att de båda är diametralt olika i sin syn på den egna och "motpartens" yrkesroll. Vidare visade Hansens forskning på helt olika system för samarbete.

"När lärare samverkar med fritidspedagoger lämnar de ett tydligt och avgränsat område ifrån sig."

"Men fritidspedagoger menar något helt annat med samverkan. Fritidspedagoger har traditionellt en interaktionsmodell där flera vuxna samarbetar enligt ett turtagningssystem".

[Läs mer...]

Fritidshemmet 1984-2014

1984 fritidshemmet 2014

1984: Gruppen - kvalitetsaspekt
2014: Gruppen - kvantitativt mått

1984: "Föreningslös ungdom är en riskgrupp"
2014: "Barngruppernas storlek i är en risk"

1984: Fritidspedagoger organiserar grupper pga barns behov
2014: Fritidspedagoger organiserar grupper pga trånga lokaler

1984: Egen lokal
2014: Egna leklådor

[Läs mer...]

Särskilt stöd saknas på fritidshemmen

Fritidshemmen saknar resurser för barn i behov av särskilt stöd, uppger
fyra av fem fritidspedagoger i en ny undersökning. Både arbetsmiljön och
barns säkerhet påverkas.

Barn som har stöd på förmiddagen, förlorar det på eftermiddagen, uppger 63
procent av fritidspedagogerna som har svarat på tidningen Fritidspedagogiks
enkät. Detta trots att eleven ofta hamnar i större barngrupper med färre
personal. Huvudmännen bryter därmed mot skollagen, som tydligt ger elever
samma rätt till stöd under hela skoldagen.

79 procent av fritidspedagogerna upplever att deras fritidshem saknar
resurser, helt eller delvis, för att möta barn i behov av särskilt stöd. Av
dessa tycker 91 procent att problemet är medel till mycket stort, och
påverkar både arbetsmiljön och den dagliga verksamheten i stor
utsträckning.
[Läs mer...]

Vad är fritidspedagogik?

Fritidspedagogik fritidshemspedagogik

Fritidspedagogik eller fritidshemspedagogik? Vad är det egentligen?
Vi har kollektivt som yrkeskår alldeles för länge hävdat att uppdraget är otydligt, att vi har svårt att beskriva lärandet som sker i fritidshemmet och när pedagogiken ska beskrivas berättar vi vad vi gör. Även när det kommer till fritidspedagogens yrkeskompetens beskriver vi gärna den med något annat än vår utbildning.

Att våga definiera är att avgränsa.
Att avgränsa är att förtydliga.
Att förtydliga är att synliggöra kärnan.

Vår yrkesvärld är fylld av floskler. Vi beskriver vår kompetens som "flexibel" och att vi ser "hela barnet hela dagen". Vi vill beskriva samverkan med skolan som "lärande hela dagen" utan att kunna precisera fritidshemmets lärande nämnvärt. Och när frågan kommer till vad fritidspedagogik är vill vi gärna använda ordet "att". "Att låta barnens intressen styra". Vi beskriver pedagogiken med syften, innehåll - eller ur pedagogiken transformerade processer.
[Läs mer...]

Vill du delta i vår undersökning?

Vi på Fritidspedagogik.se vill göra en undersökning bland Sveriges fritidspedagoger. Det kan handla om miljön, måluppfyllelsen eller hur din arbetstid är förlagd. Vi hoppas att så många som möjligt vill delta. I denna undersökning vill vi att utbildade fritidspedagoger och lärare med inriktning fritidshem svarar.

Skicka ett mail till svar@fritidspedagogik.se om du är intresserad att deltaga. Tack på förhand!

Ett välfärdsmonster?

Välfärd barngrupper

Idag är fler än 425.000 barn inskrivna i fritidshem i Sverige. Ungefär tre av fyra fritidshem är integrerade med skolan. Många av de dessa fritidshem saknar ändamålsenliga lokaler. De saknar strukturella förutsättningar för att nå verksamhetens nationella mål. Inför riksdagsvalet gick i princip alla partier till val med en ambition om att minska barngrupperna i fritidshemmen. Ingen kunde dock precisera hur. Under de senaste decennierna har barngruppens storlek ökar konsekvent medan personaltätheten minskat.
[Läs mer...]

Från pedagogiska rum till lek i en låda - lärmiljöer i fritidshem

Lärmiljöer kvalitet forskning

Under 2012 genomförde Mittuniversitetet en omfattande enkätundersökning bland Sveriges fritidspedagoger. Syftet med studien var att beskriva personalens uppfattningar om lärmiljöer på fritidshem. Enkäten innehöll dels frågor som skulle skattas men också öppna frågor som kunde besvaras via text. Via lärarförbundets medlemsregister mailades webbenkäten ut till ca 11.000 personer som redovisas som ”anställda i fritidshem”. 4300 svarade.

Ett problem med att använda lärarförbundets register är det till stor del bygger på vilken utbildning eller anställning medlemmen innehade vid medlemsansökan.
2013 redovisade lärarförbundet ca 4000 medlemmar som ”lärare i fritidshem”. Forskning.se skrev för något år sedan att "Det råder brist på fritidspedagoger i Sverige. Bara 6000 av de ungefär 17.000 som jobbar på fritidshemmen har högskoleutbildning med inriktning på fritidspedagogik."
Att Mittuniversitetet fick in 4300 svar måste anses som ett fantastisk gensvar då det ungefär speglar bilden av hur många på listan som faktisk jobbar i fritidshem.

[Läs mer...]

Matematiklyft för fritids?

Matematiklyft

I en artikel i tidningen fritidspedagogik (Lärarförbundets tidning) skriver man ett reportage om ett "mattelyft för (nästan) alla". Fritidspedagoger i Nässjö saknar ett matematiklyft för fritidshemmen. Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram material för ett matematiklyft, men i Nässjö saknar man specifikt material för fritidshemmen.

Jönköping och Nässjö är en fackligt metropol för fritidspedagogiska frågor och tidningen fritidspedagogik använder sig gärna av ämnesråden och deras arbetsplatser i sina artiklar. Här finns en rad profiler som engagerat sig fackligt under många år och mycket ljus har riktats mot området. Man har länge slagits på kommunal nivå för ett uppgraderade av fritidshem och fritidspedagog med stark facklig retorik. Här finns initiativkraften bakom såväl de gamla pedagogiska programmen för fritidshem som dagens förslag till kursplan.
[Läs mer...]

En stam. Hundra grenar.

Yrkesroll utbildning

Vi var aldrig så enade som när det yttre hotet var som störst. När politiska reformer hotade vår existens och ilskan ven mot fackförbund och politik. Då kände vi oss enade som yrkeskår och Facebook blev en viktig arena. Idag föreligger inte samma yttre hot och diskussionen har så smått glidit över till fritidspedagogiska frågor. Där blir vi splittrade. Jag förespråkar själv en mer "akademisk" ingång i diskursen medan en snabb analys av debatten visar på en mer praktikerrelaterad diskurs. "Tips på tema?", "vilken färg ska man använda på asfalt", "tips på leklådor?" Osv.

Den diskursen är inte fel. Att utbyta konkreta tips är en fin möjlighet som berikat många fritidshem. Men ur mitt perspektiv måste vi också på bred front utveckla den pedagogiska och didaktiska diskussionen. Efter min förra text "En akademisk ballong i arbetarhand" som just förespråkar en akademisk diskurs fick jag dock höra att "fritidspedagogik.se är ett hot mot professionen".
[Läs mer...]

Förlåt...

Årets fritidspedagog

Det finns en sak som beklämmer mig i min roll som skribent på denna sida.
Ett misstag jag gjort som hänger över mig som ett mörkt moln. Som Alfons monster under sängen.
Ord jag skrev som jag förstås borde förstått hur de kunnat såra. Ord som var tänkta att belysa men som istället kom att lägga skugga.

När jag vill granska strukturer, kulturer och mönster är det viktigt att inte fastna på individnivå.
Individnivå säger inte så mycket om fenomenet utan kan mer ses som exempel på undantagen som bekräftar regeln.
Att jag till exempel kanske anser mig ha bra samverkan med skolan betyder inte att skolan inte är normgivande i stort.
Eller om just min kvinnliga kollega skulle ha mer än mig i lön betyder inte för den skull att kvinnor generellt inte ligger på lägre lönenivå än män.

Lika viktigt som att inte fastna på individnivå i stället för att se helhet ska heller inte individer missrespekteras i ivern att försöka leta ett mönster.
Jag ska inte använda enskilda personer som språngbräda för mina teser. Eller ens nämna människor i ett sammanhang de inte ska bli indragna i.

Monstret under sängen vaknade igen nu när årets fritidspedagog åter ska koras.
Och jag vill inte vara ett monster själv.
Jag ville för ett år sedan belysa ett bekymmer men la skugga över en stolthet.

Förlåt Anette...

En akademisk ballong i en praktikers hand

Fritidshemspedagogik utbildning

Fritidspedagogens yrkesroll idag är ett möte mellan en akademisk högskoleutbildning och en stark praktikertradition.

Hur ser mötet mellan akademi och praktisk tradition ut?
Hur konstitueras fritidspedagogens yrkesroll i verksamhet?

Jan Björklund sa en gång: "Alla behöver inte vara akademiker".
Varför ska yrket fritidspedagog vara en akademisk utbildning (även bortom skolans ämneskunskaper)? Har professionen svar på den frågan själva? Hur motiverar vi annars en tyngre akademisk ingång i diskursen, om vi själva inte kan?

Huvudintresset för den fritidspedagogiska forskning har riktats mot fritidspedagogens yrkesroll i fritidshem och i relation till skolan. Tyvärr är forskning riktat mot fritidshemmet som verksamhet i princip obefintlig. Trots detta anses fritidspedagogens utbildning vara av akademisk karaktär med en stor kunskap om barns utveckling och lärande. Studier om lek, lärande och fritid har, förhoppningsvis, under utbildningen vävts samman med allmänpedagogisk och verksamhetsrelevant forskning. Tillsammans utgör dessa en kunskapsbas av forskning och beprövad erfarenhet för fritidspedagoger att luta sig mot. Mötet mellan denna kunskapsbas och praktikertraditionen i fritidshemmet intresserar mig mycket. Hur präglas eller konstitueras fritidspedagogens yrkesroll efter utbildningen och i
in i verksamheten?
[Läs mer...]

Om yrkesspråk

Yrkesroll förhållningssätt

”När ett barn avfärdas som uppkäftig har den vuxne slut på argument”, så sammanfattades ett samtal mellan mig och ett barn som inte kom överens med sin klasslärare. Och så vill jag sammanfattningsvis inleda denna text.
Fritidshemmets personal har av tradition gärna fjärmat sig från att bedöma barn, och än mindre deras prestationer.
I vår yrkesroll har vi snarare valt att fokusera på utvecklingsprocesser vilka vi försökt förhålla oss formativt till -resan har varit målet för fritidshemmet, för att fånga vår självbild med en klyscha.
Skolans betyg och bedömningsmatriser har aldrig känts fria nog för fritidshemmets pedagogiska ambitioner, och de flesta av oss bär i vår yrkesstolthet att på fritidshemmet låta barn vara befriade från krav på bedömningar, betyg och kategoriseringar.
Men trots vår höga svansföring vad det gäller att främst bedöma verksamheten faller vi gång på gång in i att bedöma barn.
Inte på sakliga grunder (skolans omdömen vilar trots allt på att mätas utifrån uppsatta kunskapsmål) utan på godtyckliga antaganden.

[Läs mer...]

[ 1 ] 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14


Aktuellt

Facebook & Twitter

Fritidspedagogik.se på facebook

Mer Facebook

Föräldrar och fritidspedagoger mot stora barngrupper på fritids En öppen grupp som motsätter sig de allt större och fortsatt växande barngrupperna på fritids.

Fritidspedagog - världens bästa yrke För så är det!

Fritidspedagoger kräver lärarlegitimation En stor Facebookgrupp för fritidspedagoger

Fritidspedagogik.se Fritidspedagogik.se finns även på facebook.

Fritidspedagogiskt forum Ett Facebook forum för diskussioner

Fritidspedagogernas intresseförening Ett initiativ till att försöka starta en intresseförening.

Bloggar

Det är på fritids det händer En utvecklingsblogg för fritids på Årstaskolan

iktfritids.blogg.se I den här bloggen kan du följa vårt arbete med IKT på fritidshemmet med värdegrundsarbete som fokus.

Lärande perspektiv Ett träningsläger för en nyfiken pedagog

Fritidsinspiration En inspirationskälla för alla som jobbar på fritids!

Fritidspedagog Tankar om barn, skola, lärande och fritidspedagogikens roll däri

Barnomsorgsbloggen Vaken och medveten blogg på hugget

LGR 11

Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.