Introduktion

En kortfattad bakgrund

[ 1 ] 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Intervju med Ann-Sofie Boström

årets fritidspedagog intervju Ann-Sofie Boström

Ann-Sofie Boström utsågs 2015 till årets fritidspedagog. Hon jobbar på Långängsskolan i Hallsberg.

Vad anser du själv är dina styrkor i yrkesrollen?
Mina styrkor är att jag är påläst, driven och älskar att jobba med barn. Jag försöker att uppdatera mig ofta om vad som händer inom fritidspedagogiken. Om man frågar barnen så är det nog att jag lyssnar på vad de har att säga och försöker anpassa vår verksamhet efter barnens önskemål. Jag ser dem och bekräftar dem, tror det är det de uppskattar mest hos mig.
[Läs mer...]

I spillrorna av en gem(ensam)? kamp...

När allt redan är sagt. När det sägs igen av någon annan. När media rapar upp statistik och rapporter avlöser varandra. När Sisyfos rullat sin sten och förkroppsligar det slit som leder ingen vart. Den fritidspedagogiska kampen (eller tjatet!) om återupprättelse, baksidan av välfärdsmyntet, verkligheten bakom siffrorna. Fem år har förlöpt sedan fritidspedagogik.se tillsammans med det så kallade ”facebook-upproret” mobiliserade kraft för att åstadkomma förändring.
[Läs mer...]

Fritidspedagogik.se 5 år

fritidspedagogikse

Fritidspedagogik.se ”fyller” 5 år i mars. Jag har plockat ut 20 av de över 300 texter som skrivits på sidan. 20 texter som jag fortfarande kan plocka fram och läsa; för att de bra, viktiga, eller påminner om en kamp och vilja som finns att utveckla fritidshemmen.


2011 – ”Skolan som norm” – Andreas Nyberg

2011 – ”Om begrepp, språk och makt” – Andreas Nyberg

2012 – ”När verkligheten inte stämmer med kartan” – Micke Andersson

2012 – ”Fritidspedagogikens referenser” – Hadar Nordin

[Läs mer...]

Skolans värdegrund - en del av kunskapsuppdraget?

Skolans värdegrund handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Hela vårt samhälle vilar på dessa grundstenar. Hur kommer det sig att denna värdegrund ibland framstår som en antites till ”kunskapsskolan”.

När 1994 års läroplan kom lyftes värdegrunden fram tydligt i ett eget kapitel. Värdegrunden inleder läroplanen och slår an tonen på samma vis som ett förtecken i ett partitur eller notsystem. Lpo94 ersatte 1980 års läroplan. Lgr80 berörde ”fostran och utveckling” utan att direkt kalla det för värdegrund. Det framgick dock tydligt att skolan skall utveckla egenskaper hos eleven som kan bära upp och förstärka demokratins principer.

[Läs mer...]

Hur skolan riskerar att skapa tillgängliga flickor och aggressiva pojkar

Gästskribent

17 september 2015

3 kommentarer - Läs mer av Fritidspedagogik.se
Av Julia Wester

Undersökningen i min c-uppsats Den fysiska beröringens påverkan på stereotypa könsroller på fritidshemmet visar på att det kan finnas en struktur i skolan att pedagoger rör mer vid flickor i positiva situationer och mer vid pojkar i negativa situationer.

Då studien gjordes för en C-uppsats är den småskalig, men ämnar att öppna upp för ett rannsakande i skolans verksamhet om detta kan vara ett återkommande tema.

En närmare fysisk kontakt med flickor i positiva situationer stimulerar deras empatiska och sociala utveckling genom hormonet oxytocin som utsöndras i oss vid positiv beröring. Hormonet gör människan empatisk, lugn och socialt interaktiv - egenskaper som betryggar en nära kontakt med en annan person.

Problemet är när vi främjar denna utveckling genom en nära fysisk kontakt med flickor men inte gör det samma med pojkar. Det finns även en risk att man inte ifrågasätter om flickan vill ha all den beröring hon får, vilket skulle kunna resultera i ett invant beteende hos flickan av att vara fysiskt tillgänglig för andra.
[Läs mer...]

Antologiprojekt

Antologi

Fritidspedagogik.se har länge funderat på att samla texter till en fritidspedagogisk antologi skriven av fritidspedagoger. Fritidspedagogiken (eller fritidshemspedagogiken) finns hos fritidspedagogen. I verksamheten finns pedagogikens kärna och framtida utveckling. Ett av Fritidspedagogik.se:s syften är att förmedla den kunskapen.

Nu tar vi oss an utmaningen att samla goda tankar och erfarenheter från verksamma fritidspedagoger i en bok. En antologi.

Så är tanken.

En bok som samlar det bästa från fritidspedagogik-Sverige.

Vi tänker oss en bok med kapitel som tex: lek, samverkan, IKT, informellt lärande eller fritidshemmets lärprocesser. Kanske en text från alla de fritidspedagoger som verkar i andra sammanhang; träningsskolor, resurshem eller andra arbetsplatser. Eller varför inte skriva om geocaching, äventyrspedagogik eller drama?

Vi söker dig som brinner för yrket och pedagogiken. Känner du för att skriva om något av ämnena ovan eller något helt annat? Alla har möjlighet att bidra.

Här finns mer info i form av en Skrivmall

Gratulerar!

gratulationer

Fritidspedagogik.se gratulerar Farzin Panahi på bröllopsdagen!

Kommentar till Expressens ledare

expressen media

Expressens ledare ”Sätt inte fritids före skolan, Moderaterna” lyckades blåsa nytt liv i en glöd som pyrt på sparlåga ett tag. Det har sedan ”upprorstiden” varit relativt lugnt i fritidshemsdebatten, bortsett från de sedvanliga larmrapporterna om barngruppsstorlekar det vill säga.

En viss tillförsikt har spirat efter att en rad politiska beslut fattats för att försöka komma tillrätta med några av skolreformens stora initiala brister. Som att utelämna fritidshemmen och dess akademiskt utbildade personal. Ett stort förbiseende sprunget ur samma bristfälliga resonemang som Expressens ledarredaktion nu ger uttryck för. Att fritidshemmen skulle vara mindre viktiga än skolan. Att det inte skulle finnas någon korrelation mellan kvaliteten på fritidshemmen och skolresultat. Men det börjar gå upp för allt fler att det faktiskt handlar om samma barn - oavsett vad klockan är - vilket öppnar för många möjligheter.

Utbildningspolitiken har nu backat av detta och andra välgrundade skäl som diskuterats flitigt under de senaste åren. Hur en stor tidning fullkomligt missat den processen är mer än ett mysterium.

Men först, i totalhaveriet finns det, kanske av ren tillfällighet, åtminstone en poäng som ledarredaktionen får helt och hållet rätt.
[Läs mer...]

SKL: Fortsatt negativ utveckling av fritidshemmens förutsättningar

SKL kvalitet fritidshem

Gästskribent

8 april 2015

Kommentera - Läs mer av Fritidspedagogik.se
...men kvalitetsarbete inlett på många håll

Idag presenteras siffror som visar att förutsättningarna för fritidshemmen fortsätter att försämras. Barngrupperna ökar, personaltätheten försämras och utbildningsnivån går ner. Det är inga stora skillnader mellan 2013 och 2014 men situationen har stadigt försämrats under lång tid vilket är mycket problematiskt.

SKL menar att vi måste satsa mer på fritidshemmen! Det handlar dels om de yttre förutsättningarna som måste stärkas (personaltäthet, personalens utbildningsnivå) dels om att det finns en stor potential i fritidshemmens verksamhet som kan ge eleverna såväl en meningsfull fritid, främja elevernas lärande enligt läroplanen och erbjuda en god omsorg då föräldrarna arbetar.

[Läs mer...]

Påtaglig risk för brist på fritidspedagoger

statistik utbildning politik

UKÄ rapport 2015:5 s.35

UKÄ rapport 2015:5 s.35

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har på regeringsuppdrag släppt en prognos för den framtida balansen mellan arbetsmarknadens behov och tillskott av utbildade från högskolan. En information för universitet, högskolor samt blivande studenter om hur den framtida arbetsmarknaden kan te sig för olika yrkesgrupper och hur utbildningar ska dimensioneras.

I denna framtidsanalys hamnar fritidspedagoger fortsatt i kategorin påtaglig risk för underskott. Endast bristen på yrkeslärare bedöms som värre.
Tillskottet av nyutexaminerade fritidspedagoger täcker endast ungefär hälften av behovet.

Positivt är att söktrycket är relativt högt och könsfördelningen påtagligt mer jämställd än andra lärarutbildningar mot yngre barn.
Prognosen fram till 2035 visar på 750 nybörjare per år till utbildningarna, med examensfrekvens avräknad ger det 480 examinerade/år.

Pensionsavgångarna förväntas bli stora eftersom två tredjedelar av arbetskraften idag är 45 år eller äldre. Så tillgången på utbildade fritidspedagoger beräknas minska med 20% under prognosperioden. Samtidigt ökar efterfrågan med 25% eftersom antalet barn inom grundskolan beräknas öka kraftigt.

Det bäddar för ett intressant läge när kraven på verksamheten ökar samtidigt som regeringen inte vill att det ska krävas några större åtgärder eller åtagande av huvudmännen.

Blogga hos Fritidspedagogik.se

Vill du blogga på Fritidspedagogik.se?

Nu startar vi en bloggportal för alla som vill skriva om fritidshem och fritidspedagogik. Du kan vara fritidspedagog, skolledare eller student på lärarhögskolan.

* Du får en egen adress till din blogg enligt formen www.ditt namn.fritidspedagogik.se/

* Du administrerar dina egna inlägg och ansvarar för vad du publicerar

* Bloggarna finns dels i ett ganska avskalat format, men med möjlighet till egen bild/banner, presentation osv. Dels kan du starta eller importera en blogg i Wordpress.

* Du slipper oönskad reklam

* Möjlighet att dela inlägg i sociala medier

Se det som en möjlighet att dela dina tankar med andra genom att börja blogga. Berätta om ett lokalt projekt på ert fritidshem eller dina personliga funderingar kring yrket. Det behöver inte vara långa texter, du lägger själv ribban.

Kontakta oss via vårt Kontaktformulär med namn, arbetsplats/högskola etc samt önskad adress (www.ditt namn.fritidspedagogik.se)

Vi återkommer sedan med vidare uppgifter hur du kommer igång!

Fritidshem och skola i samverkan

Samverkan skola fritidshem

Redan innan fritidshemmet och skolan samordnades fanns en oro över hur formerna för samverkan skulle se ut. I början på 70-talet kom de första utredningarna som tittade mot en samverkan mellan fritidshem och skola. SIA-utredningen (SOU 1974:53) föreslog att fritidspedagoger genom en förändring av ”skolans inre arbete” kunde leda kreativa och praktiska aktiviteter. Det skulle öppna för en pedagogisk miljö med utrymme för sammanhang och förutsättningar för att utveckla såväl kognitiva som praktiska förmågor och förståelse. En annan utredning om barns fritid (SOU 1974:42) föreslog att fritidshemmen på sikt skulle integreras med skolorna. Kanske var detta primärt av ekonomiska intressen då de fristående fritidshemmen ansågs vara för dyra. Förvisso stod fritidshemmen tomma stora delar av dagen men det fanns utrymme för personalen att planera, handla och knyta kontakter med förenings- och kulturliv. Redan efter SIA-utredningen förkom det försök med att integrera verksamheterna.

1979 tillsatte fritidspedagogernas dåvarande fackförbundet, svenska facklärarförbundet, en arbetsgrupp med uppdrag att författa ett ställningstagande i frågan.
[Läs mer...]

Kommentar rörande regeringens besked om förtydligat uppdrag

När utbildningsdepartementet under ledning av Jan Björklund lät meddela att fritidspedagoger inte inkluderats i legitimationsreformen påbörjade Lärarförbundet ett arbete som kom att resultera i ett förslag man kallade ”kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna”. I en kompletterande skrivelse skrev man att ”"Det lärande som sker inom fritidshemmen är ett viktigt bidrag för att öka skolans måluppfyllelse. Fritidshemmens uppdrag när det gäller lärande och utveckling behöver förtydligas och verksamheten bör liksom skolan i övrigt, styras av läroplan med kursplan"”. Syftet med kursplanen var att likställa fritidspedagogik med andra skolämnen och därmed öppna för en legitimering av fritidspedagoger.

Kursplanen motiverades också med skolinspektionens rapport 2010:3 ”"Fritidshemmets uppdrag bör förtydligas i de statliga styrdokumenten särskilt när det gäller lärande- och utvecklingsuppdraget" ”. Från förbundets sida valde man dock i kursplanens förord att kapa meningen och utelämna ”"liksom avseende kraven på en god omsorg. Det är också viktigt att ledningsansvaret tydliggörs."”
[Läs mer...]

Intervju; Jonas Pettersson

intervju

Fritidspedagogik.se har intervjuat fritidspedagogen Jonas Pettersson som är 27 år och verksam fritidspedagog i Göteborg. Han brinner särskilt för skolutveckling och skolpolitiska frågor, framför allt lokalt.
Jonas Pettersson

Jonas Pettersson


Du har startat något som kallas "Fritidspedagoger i Göteborg", vad är det?
Det är en grupp med drivna Fritidspedagoger i Göteborg som mobiliserat sig för att förändra Fritidshemmens situation genom att bemöta politiken som bedrivs lokalt. Fritidshemmen behöver en riktad satsning som ämnar bryta den nedåtgående trenden. Göteborg har lägre andel utbildade fritidspedagoger och lärare i fritidshem och fler barn per pedagoger än rikssnittet. Detta tillsammans med att det på många arbetsplatser är stora barngrupper och otillräcklig planeringstid. Det är något som påverkar fritidspedagogers möjlighet att genomföra sitt pedagogiska uppdrag och slår självklart mot barnen som har rätt till en kvalitativ utbildning. Vi vill vara en del av arbetet för att förändra detta.

Hur kommer det sig att du valde att bli fritidspedagog?
Jag hade egentligen ingen tanke på att blir fritidspedagog förrän i slutet på min utbildning då jag skrev mitt examensarbete. Jag hade innan det vikarierat på flera olika skolor och sett hur annorlunda det kunde se ut på olika fritidshem. Det förvirrade mig, men gav samtidigt hopp om att kunna arbeta med den ingång i barns lärande som intresserade mig mest om jag hittade rätt arbetsplats. När jag sedan, i examensarbetet, inriktade mig på fritidspedagogers yrkesidentitet och olika faktorer som påverkar den blev jag mer intresserad. Jag tror att skolan går miste om en hel pedagogisk arena genom att begränsa fritidspedagogiken, som vi är experter på. Om vi fritidspedagoger kan motivera skolutvecklingen som kan ske bara genom att låta oss arbeta med det vi kan bäst så tror jag att vi är ett framtidsyrke som på sikt får den status den förtjänar.
[Läs mer...]

Fritidshemmets pedagogiska och ekonomiska ledarskap

pedagogisk ledarskap rektor #rektorschatt

”Det pedagogiska ledarskapet vid landets fritidshem fungerar uselt. Bland de 28 kommuner som Skolinspektionen granskade förra året klarade sig bara en kommun från föreläggande. /// Motsvarande siffror för åren 2012 och 2011 - när Skolinspektionens regelbundna tillsyn ägde rum i andra kommuner – var ungefär densamma.”

Det pedagogiska ledarskapet i fritidshem får gång på gång kritik i olika granskningar. Kanske är det inte så konstigt. Idag finns ingen obligatorisk del i rektors utbildning som särskilt berör fritidshemmets uppdrag. Inte heller rörande samverkan med skolan. I ett vidare led saknas ofta kunskap även hos huvudman, vilket jag skrivit om tidigare.Med så bristfällig kunskap om uppdraget, pedagogiken och pedagogen blir frågan – vem ska ta ansvar? Vi ser en verksamhet som går på knäna av flera olika skäl. Ledarskapet (eller frånvaron av) är starkt bidragande. Undantag finns, sägs det.

Jag har lyft frågan om återinförandet av ett eget ledarskap för fritidshemmet. Att stärka det befintliga har inte fungerat och jag ser väldigt lite som talar för förändring.

Jag är inte rektor, men undrar;
[Läs mer...]

Fritidspedagogens yrkesroll - ett resultat av forskning och beprövad erfarenhet!?

Fritidspedagogens yrkesroll forskning

1998 intervjuades Monica Hansen av Lärarförbundet i skriften "Kunskap och kärlek - visioner om läraryrket". Hansen skulle senare samma år doktorera på samverkan mellan lärare och fritidspedagoger. En tämligen viktig avhandling då det hunnit gå ett par år efter fritidshemmen samordnats under skolan. Hansen själv hade jobbat som fritidspedagog i Göteborg när kommunfullmäktige 1981 klubbade igenom "samlad skoldag" för årskurs 1 och 2. Beslutet genomfördes 1985. Hansen egen forskning visar ett tydligt mönster i de konflikter som "oundvikligen tycks uppstå när fritidspedagoger ska samverka med lärare"

De båda yrkeskategorierna har många gemensamma utgångspunkter. Men Hansen fann att de båda är diametralt olika i sin syn på den egna och "motpartens" yrkesroll. Vidare visade Hansens forskning på helt olika system för samarbete.

"När lärare samverkar med fritidspedagoger lämnar de ett tydligt och avgränsat område ifrån sig."

"Men fritidspedagoger menar något helt annat med samverkan. Fritidspedagoger har traditionellt en interaktionsmodell där flera vuxna samarbetar enligt ett turtagningssystem".

[Läs mer...]

Fritidshemmet 1984-2014

1984 fritidshemmet 2014

1984: Gruppen - kvalitetsaspekt
2014: Gruppen - kvantitativt mått

1984: "Föreningslös ungdom är en riskgrupp"
2014: "Barngruppernas storlek i är en risk"

1984: Fritidspedagoger organiserar grupper pga barns behov
2014: Fritidspedagoger organiserar grupper pga trånga lokaler

1984: Egen lokal
2014: Egna leklådor

[Läs mer...]

Särskilt stöd saknas på fritidshemmen

Fritidshemmen saknar resurser för barn i behov av särskilt stöd, uppger
fyra av fem fritidspedagoger i en ny undersökning. Både arbetsmiljön och
barns säkerhet påverkas.

Barn som har stöd på förmiddagen, förlorar det på eftermiddagen, uppger 63
procent av fritidspedagogerna som har svarat på tidningen Fritidspedagogiks
enkät. Detta trots att eleven ofta hamnar i större barngrupper med färre
personal. Huvudmännen bryter därmed mot skollagen, som tydligt ger elever
samma rätt till stöd under hela skoldagen.

79 procent av fritidspedagogerna upplever att deras fritidshem saknar
resurser, helt eller delvis, för att möta barn i behov av särskilt stöd. Av
dessa tycker 91 procent att problemet är medel till mycket stort, och
påverkar både arbetsmiljön och den dagliga verksamheten i stor
utsträckning.
[Läs mer...]

Vad är fritidspedagogik?

Fritidspedagogik fritidshemspedagogik

Fritidspedagogik eller fritidshemspedagogik? Vad är det egentligen?
Vi har kollektivt som yrkeskår alldeles för länge hävdat att uppdraget är otydligt, att vi har svårt att beskriva lärandet som sker i fritidshemmet och när pedagogiken ska beskrivas berättar vi vad vi gör. Även när det kommer till fritidspedagogens yrkeskompetens beskriver vi gärna den med något annat än vår utbildning.

Att våga definiera är att avgränsa.
Att avgränsa är att förtydliga.
Att förtydliga är att synliggöra kärnan.

Vår yrkesvärld är fylld av floskler. Vi beskriver vår kompetens som "flexibel" och att vi ser "hela barnet hela dagen". Vi vill beskriva samverkan med skolan som "lärande hela dagen" utan att kunna precisera fritidshemmets lärande nämnvärt. Och när frågan kommer till vad fritidspedagogik är vill vi gärna använda ordet "att". "Att låta barnens intressen styra". Vi beskriver pedagogiken med syften, innehåll - eller ur pedagogiken transformerade processer.
[Läs mer...]

Vill du delta i vår undersökning?

Vi på Fritidspedagogik.se vill göra en undersökning bland Sveriges fritidspedagoger. Det kan handla om miljön, måluppfyllelsen eller hur din arbetstid är förlagd. Vi hoppas att så många som möjligt vill delta. I denna undersökning vill vi att utbildade fritidspedagoger och lärare med inriktning fritidshem svarar.

Skicka ett mail till svar@fritidspedagogik.se om du är intresserad att deltaga. Tack på förhand!
[ 1 ] 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14


Aktuellt

Facebook & Twitter

Fritidspedagogik.se på facebook

Mer Facebook

Föräldrar och fritidspedagoger mot stora barngrupper på fritids En öppen grupp som motsätter sig de allt större och fortsatt växande barngrupperna på fritids.

Fritidspedagog - världens bästa yrke För så är det!

Fritidspedagoger kräver lärarlegitimation En stor Facebookgrupp för fritidspedagoger

Fritidspedagogik.se Fritidspedagogik.se finns även på facebook.

Fritidspedagogiskt forum Ett Facebook forum för diskussioner

Fritidspedagogernas intresseförening Ett initiativ till att försöka starta en intresseförening.

Bloggar

Det är på fritids det händer En utvecklingsblogg för fritids på Årstaskolan

iktfritids.blogg.se I den här bloggen kan du följa vårt arbete med IKT på fritidshemmet med värdegrundsarbete som fokus.

Lärande perspektiv Ett träningsläger för en nyfiken pedagog

Fritidsinspiration En inspirationskälla för alla som jobbar på fritids!

Fritidspedagog Tankar om barn, skola, lärande och fritidspedagogikens roll däri

Barnomsorgsbloggen Vaken och medveten blogg på hugget

LGR 11

Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.